by Sveriges Radio
En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=program_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a> Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Language
🇸🇪
Publishing Since
4/2/2013
Email Addresses
1 available
Phone Numbers
0 available
April 21, 2025
<p>Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Men varför är det så svårt att veta? Och hur stort ordförråd behöver man ha?</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a></p> <p>– Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger <strong>Ylva Byrman</strong>, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet</p><h2 class="mellanrubrik">Hur stort ordförråd behöver jag?</h2><p>Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har. </p><p>– Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.</p><h2 class="mellanrubrik">Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språket</h2><p>Hur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?</p><p>Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?</p><p>Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?</p><p>Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?</p><h2 class="mellanrubrik">Läs mer om ordförråd och hur många ord som finns</h2><p>ISOF:s frågelåda svarar på: <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://frageladan.isof.se/faqs/22119">Hur många ord finns det i svenskan?</a></p><p>Läs artikeln <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://spraktidningen.se/artiklar/darfor-ar-orden-orakneliga/">Därför är orden oräkneliga</a> av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).</p><p>Läs om <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.vilarare.se/forskolan/hoglasning/ny-studie-boksamtal-viktigt-for-att-oka-barnens-ordforrad/">Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd</a> av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).</p><p>Språkvetare: <strong>Ylva Byrman</strong>, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: <strong>Emmy Rasper</strong>. Producent: <strong>Erika Hedman.</strong></p>
April 14, 2025
<p>Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a></p> <p>– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger<strong> Susanna Karlsson</strong>, docent i nordiska språk.</p><h2 class="mellanrubrik">Nya testamentet får modernare språk</h2><p>– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger <strong>Catharina Nyström Höög</strong>, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.</p><p>I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.</p><p>– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.</p><h2 class="mellanrubrik">Språkfrågor om påsk, kyrkan och ägg</h2><p>Hur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?</p><p>Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?</p><p>Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?</p><p>Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?</p><p>Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?</p><p>Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?</p><p>Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?</p><p>Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?</p><h2 class="mellanrubrik">Lär dig mer om bibeln, påsken och ägg</h2><p>Läs artikel om NT2026 <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://yle.fi/a/7-10071084">Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda</a> av Monica Slotte från YLE (från 2024).</p><p>Läs om <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svenskakyrkan.se/stilla-veckan">Stilla veckan</a> från Svenska kyrkan.</p><p>Läs om <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.isof.se/folkminnen/kunskapsbanker-och-webbutstallningar/webbutstallningar-folkminnen/nu-ar-det-pask-igen/paskens-alla-dagar">Påskens alla dagar</a> från ISOF.</p><p>Läs om <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.isof.se/folkminnen/kunskapsbanker-och-webbutstallningar/webbutstallningar-folkminnen/nu-ar-det-pask-igen/pasktraditioner-fran-a-till-o">Påsktraditioner från A till Ö</a> från ISOF.</p><p><br>Språkvetare: <strong>Susanna Karlsson</strong>, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: <strong>Catharina Nyström Höög</strong>, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.Programledare: <strong>Emmy Rasper</strong>. Producent: <strong>Erika Hedman</strong></p><p></p>
April 7, 2025
<p>Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.</p><p> <a href="https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket">Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.</a></p> <p>Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.</p><p>– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger <strong>Susanna Karlsson</strong>, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.</p><h2 class="mellanrubrik">Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”</h2><p>I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.</p><p><strong>Undertextarens rättningar har </strong><a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.svt.se/kultur/undertextaren-marie-roos-hyllas-rattar-sprakfel-i-love-is-blind"><strong>hyllats</strong></a><strong>, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?</strong></p><p>– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger <strong>Julia Prentice,</strong> universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.</p><h2 class="mellanrubrik">Språkfrågor om missförstådda metaforer</h2><p>Är det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?</p><p>”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare</p><p>Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?</p><p>Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?</p><p>Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?</p><p>Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?</p><h2 class="mellanrubrik">Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmet</h2><p>Vara ute och cykla<br>Få något att bita i <br>Få blodad tand<br>Ha kul som ett barn på julafton<br>Kaka på kaka<br>Ge sig i kast med<br>Dra sitt strå till stacken<br>Kasta yxan i sjön<br>Inte illa pinkat<br>En dans på rosor<br>Ingen ko på isen<br>Det går som tåget<br>Som ett brev på posten<br>Dra alla över en kam<br>Göra någon en björntjänst<br>Å någons vägnar<br>Munsbit<br>Hårdra<br>Gråta krokodiltårar<br>Vara bakom flötet<br>Klockrent<br>Grundbulten</p><h2 class="mellanrubrik">Lär dig mer om metaforer</h2><p>Läs doktorsavhandlingen <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22509">På rak sak</a> av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).</p><p>Läs artikeln <a class="external-link" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank" href="https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/forskning/darfor-staller-metaforer-till-det-for-sva-elever/">Därför ställer metaforer till det för sva-elever</a> av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).</p><p>Språkvetare: <strong>Susanna Karlsson</strong>, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: <strong>Julia Prentice</strong> är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: <strong>Emmy Rasper</strong>. Producent: <strong>Erika Hedman.</strong></p>
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Acast - Fritte Fritzson
Anekdot
Sveriges Radio
Sveriges Radio
UR – Utbildningsradion
Historiska Media | Acast
Pod Engine is not affiliated with, endorsed by, or officially connected with any of the podcasts displayed on this platform. We operate independently as a podcast discovery and analytics service.
All podcast artwork, thumbnails, and content displayed on this page are the property of their respective owners and are protected by applicable copyright laws. This includes, but is not limited to, podcast cover art, episode artwork, show descriptions, episode titles, transcripts, audio snippets, and any other content originating from the podcast creators or their licensors.
We display this content under fair use principles and/or implied license for the purpose of podcast discovery, information, and commentary. We make no claim of ownership over any podcast content, artwork, or related materials shown on this platform. All trademarks, service marks, and trade names are the property of their respective owners.
While we strive to ensure all content usage is properly authorized, if you are a rights holder and believe your content is being used inappropriately or without proper authorization, please contact us immediately at [email protected] for prompt review and appropriate action, which may include content removal or proper attribution.
By accessing and using this platform, you acknowledge and agree to respect all applicable copyright laws and intellectual property rights of content owners. Any unauthorized reproduction, distribution, or commercial use of the content displayed on this platform is strictly prohibited.